Va?
Har jag två bokmärken?
På sidan 118 ligger inte bara en utriven del med några siffror ur helgtrafiken till Tjällmo utan även en liten lapp. En liten fin lapp.
Vi skapar drömmen av det som högstadiet skulle vara. En tid då man gömmer sig för pöbeln, som bara är ute efter att synas men inte sticka ut. Vi sitter liksom ensamma vid ribbstolarna sent på eftermiddagen efter gymnastiken och bara ler åt varandra. Det tar alltid lite tid för mig att verkligen förstå. Ungefär så här lång tid. En snöflinga mot min kind. En vinglande kram när vi är på väg till örat och du är på örat. En lapp i min bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar