Karenina - Thåström
Jag skulle kunna berätta om gången jag slog på Z-tv 2003 och hörde Släpp aldrig in dom här på Hornsgatan i Stockholm. Eller när brorsan skickade det där hårda Thåströmsalbumet med "Det är en vacker död stad", som jag avgudade när jag var sjutton år. Eller varför inte den där festen hos någon smal tjej som hette Elin på Skönbergagatan där jag hörde "Var är vargen?" för första gången, och pajade partyt med att lyssna den på repeat 10 gånger innan jag var nöjd. Det finns något just repetitivt med Thåström som är fängslande.
Vackrast blir det på "Karenina" från 1989. Skivan köpte jag av en slump, utan konvolut för 20 kronor på en begagnad skivaffär. Samtidigt som jag köpte prince trippelalbum Emancipation för 50 kronor...
"Jag förstod aldrig orden som du sa
Aldrig varför vi två var ett par
Så medan jag väntar på ett svar
Ska jag kyssa ditt hjärta i kras
Här på mitt golv bland skärvor o glas
För jag har inga mirakel
Att lova nån i natt
Karenina
Karenina
Karenina
Mitt pussel blev aldrig klart
Jag ser ditt hjärta brinner klart
Som en cigarett i mitt askfat
(Som nåt man aldrig får ha kvar)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar