Men så skulle det nog inte bli. För lax är ju så gott.
Det går lite upp och ner. Ringde Clas Swahn och frågade om han var ordförande för UFO-Sverige. Han skrattade lite, och sa att det var han inte. Men han visste att denne ordförande hade samma namn som han. Jag skrattade med och bad om ursäkt. Lustig organisation förresten. De vill verka så vetenskapliga som möjligt och försäkra att det bara handlar om att undersöka folks inrapporteringar om flygande föremål, men jag kan inte riktigt ta dem på allvar. Det heter liksom UFO-Sverige. Vad är det? Ett land med små gröna män? En del av Sverige där alla vill till Mars? Eller helt enkelt Dalsland?
Jag har Ingers kontor. Hon jobbar kväll. Det är stort och jag kan låtsas att jag kan något och stänga till dörren med persienner och slå på radion. Det gör jag inte. Jag sitter mest och våndas över att snart ska jag ut och prata med befolkningen. Säga att jag kommer från tidningen. Verka proffsig inför proffsige och manlige fotografen Rolf. Men det är en bra kille. Är jag en bra kille? Jag krockade igår(Fast det var inte mitt fel) och nu känns det som jag krockar lite hela tiden men jag har ingen rätt att ha ont. Och det är mitt fel. Det är jag som måste lämna mitt namn och nummer sen när allt gått åt helvete.
Men fan vad vackert det är vid kullarna från Österport och norrut längs muren. Efter jobbet vill jag lägga mig där, bland vallgravarna och lapa sol.
"Jag vill inte va rädd, varför måste jag vara rädd?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar