fredag 17 februari 2012

Landslagets anfallare

Ola håller alltid benen igång och ramlar sällan omkull trots att han anländer och avslutar i hög fart. Hans fysik och split vision imponerar på mig och för mig är han en given kandidat att spela bredvid Zlatan.

Detta trots att de anses abonnera på samma roll, är det nummer nio den kallas? Med sin rörlighet och tyngd är Ola mer komplett än Johan Elmander, även om denne springer tills han stupar. Därför kan han vara framför eller bakom Zlatan, det kvittar. Det känns som att Johan E är för snäll för att spela med Zlatan. Det är som att sätta ett väluppfostrat barn bredvid ett råskinn. Jag älskar Elmander, men han är oftast kung när Zlatan inte ens är med, jag tror att det finns andra som kan kliva fram i en startuppställning. Zlatan kommer ju aldrig petas. Som fjärde alternativ slåss Tobias Hysén och John Guidetti. Ja, Hysén spelar i Allsvenskan, men han är snabb, lurig och rutinerad, samt finner sig i att vara en inhoppare som kan vaska om i slutet. Guidetti tar för sig som ingen annan och är en orädd måltjuv. Som straffskytt håller han yppersta världsklass, vilket ej är att underskatta i en stor turnering, plus att det säger mycket om hans näsa för målet och iskyla.

Det var länge sedan landslaget hade så här intressanta och vitt skilda alternativ framåt. Rosenbergs tid är nog över, även om han visar god form och kvicka fötter i Werder Bremen. Det här är saker jag tänker på dagligen.

Inga kommentarer: