En sista hållbar ursäkt till att jag som 28-åring är kvar på ett jobb jag inte trivs med hade jag. Det var ju det att sakerna vi levererar är nyttiga och vettiga prylar som ger folk motion(sportartiklar) och bildning(böcker). Nu sprack även denna min sista moralutpost i knegarvärlden. Jag har levererat godis. Tonvis med godis har jag plockat och skickat ut. Ferraribilar, sura nappar och tuttifrutti-ringar i mängder. Ahlgrens limousiner, djungelvrål och hallonbåtar. Detta gav mig inte bara stora gnuttor dåligt samvete. Jag fick ryggont också. Dessutom lovade jag mina arbetskamrater att hit ut kommer jag aldrig igen. Någon timme senare fick jag i egenskap av ambulerande konsult ett sms där det står att jag är inbokad hos godiskungen klockan 06.00 imorgon bitti igen. Hur ska jag rättfärdiga detta? Jag får se mig som en Wallraff i syndens näste. Detta kan ju vara ovärderlig okunskap att fabulera om i framtiden. Det var jag, tre polare, tio idioter och tusentals ton med onyttiga godsaker. Fy fan för mig. Säljer själen för pengar. Grymma värld.
1 kommentar:
Äsch, tänk på alla tjejer som inte skulle få NÅGONTING gjort om de inte fick intervallfrossa i snask.
Skicka en kommentar