Vi brukade mötas och handla påsar med kung och gösser och försöka skriva en låt, eller sitta framför champions league med varsin folköl och snacka skit. Vi jobbade eller studerade och sen ägnades fritiden åt fotbollsträningar och det kunde väl verka inrutad, men det var en ganska fin ruta vi befann oss i. Vi drömde väl varken om mer eller mindre, utan fann oss i vår egen verklighet. Vackert. Sen kom lågkonjunkturen och ryggvärken. Jag åkte till Norge för att gräva guld. Där träffade jag värmländska ungdomar, firade sommaren med lite öl och Oslo och jobbade sen så mycket jag orkade för att ha råd med en lång resa. JAg gav mig iväg. Den blev inte så lång som jag ville och så kom jag hem och försökte pussla ihop en ny verklighet. Att bo hemma hos en förälder i Rättvik är inget jag kan rekommendera för någon alls. Det är en om än vacker, så ändå död, liten ort mitt i Dalarna. Den här vintern har varit oändligt lång. Det är nästan så jag inte tror på våren. Den visade sig så kort förra veckan. Sen kom vintern igen.
Det är som tetris ibland. Man pusslar ihop en prydlig rad och så försvinner den.
1 kommentar:
drick inte gösser det är äckligt.
Skicka en kommentar