En tidlös vemodig känsla växer fram i mig när jag vandrar längs Storkyrkobrinken i gamla stan och lyssnar på Sportfreunde Stiller. Julmarknad, Tombola och lyckohjul på det lilla torget framför den pompösa rosa kyrkan som ligger bakom slottet. Det är vinter. Jag har tillbringat en helg i Uppsala och uppdaterat mig på vad en del av mina vänner sysslar med. Det har druckits glögg. Solen har det inte setts mycket av. Jag är trött. På hälarna har jag stått på centralen och när min mor ringer och peppar mig blir jag grå och säger att jag inte kan. Att jag inte kan själv.
En blogg får vara vad den vill. Det talas mycket om bloggar. Den skulle vara död, den skulle vara si och så, folk borde inte skriva om sina tråkiga liv. De har fel allihop. Alla får välja vad de skriver och lika mycket får alla välja vad de läser. Att folk hellre läser Blondin-Bella och Knivlisa är lika naturligt som att folk lyssnar på RnB och Nickelback. Det som de flesta läser är, precis som det som de flesta läser, nödvändigtvis inte det bästa. Folk vill inte ha det bästa. Och vad är sedan egentligen bra och dåligt. Jag vet inte.
SÅ fruktansvärt grå och trött som jag är idag var det längesen jag var. Halsen ger inte med sig och jag kan inte röra på mig mer än att spatsera mellan gamla stan och centralen.
Jag har som vanligt ingenting att säga och jag är kanske dum som går på den enkla att skriva "dagbok" på nätet. Men det är inte så konstigt. Jag tror bloggens verkningar på jaget är på flera plan. Ett av dem är att varje inlägg kan ses som ett brev till omgivningen som likt självmördarens sista notering kan nå ut till folket efter DET har hänt och ett annat är väl att det är en trygghet att veta att folk kommer att kunna läsa det man skriver. Det är att bli lagom publicerad, lagom känd, lagom omtyckt eller kanske hatad på samma sätt. Det är åtminstone en spontanare möjlighet att visa folk vad man skriver än att personligen lägga brevet i dennes hand eller läsa högt, gud bevars.
Jag är ingen riktig bloggare så jag vet inte. Jag är en gråsten. Hej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar