Jag vet inte varför jag tror på det igen. Jag vet inte varför solen trillade ner i mina händer och regnet föll och allting var så vackert. Jag vet inte varför det är så enkelt. Jag vet inte varför jag inte förstod att vi spelar i samma lag tidigare. Jag vet inte varför jag inte fått förklarat för mig tidigare och fattat det att det finns bara rätt väg.
Jag kommer hem från jobbet och sätter igång Bruce Springsteens Human touch och det är klockrent. Jag har en idé till en artikel, jag har en kompis som knäcker alla andra någonsin med hästlängder för han är smart, han är glad, och han ringer till mig på fredagförmiddagar och vill ta en öl på NH i solen och han FATTAR allt. Jag har två kompisar som väntar på Barista, ett café jag knappt vet vart det ligger. Jag har dator. Jag har internet. Jag har spotify. Jag har allt utom pengar på banken känns det som. Så jävla gött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar