Ja, det är fan jävligt sant

Så gör vi. Komparerar fullständiga adverb och dricker slots. Spelar fifa. Är bra grabbar. Går till pub Wasa och trivs med det. Vi har blivit snällare. Rättar inte varandra för skitsaker. Tänker: Okej, han gör bort sig, eller: Okej, det är okej men inte mer. Gnäller inte. Bara är. Lite så är det. Det kostar inte. Men det smakar faktiskt desto mer. Om man bara inser att det faktiskt är okej att tycka att saker är okej. Vi överlever. Vi tror lite mer på oss själva samtidigt som våra förhoppningar kanske har sjunkit något. De där orealistiska förhoppningarna. Utopierna. De finns inte längre. Vi har tagit oss ikragen och accepterar att vänta på frälsningen utan att överhuvudtaget tänka eller hoppas på det.